Denna guide beskriver hur händelserna för korttidsarbete (även kallat korttidspermittering) fungerar i MaxPa. Om du behöver ytterligare hjälp med att komma igång ber vi dig att höra av dig till vår support.
Korttidsarbete bakgrund
Korttidsarbete innebär att en arbetsgivare som har fått tillfälliga ekonomiska problem till följd av en oväntad händelse utanför verksamheten kan minska de anställdas arbetstid och få stöd från staten för att täcka stora delar av lönekostnaden. Stödet är tillgängligt att söka från och med 7 april 2020, men tillämpas redan från 16 mars. Det kommer att gälla under 2020. Det kommmer kontinuerlig information från Tillväxtverket så gå även in och läs där.
Avtal om korttidsarbete
Om du som arbetsgivare har kollektivavtal och vill kunna använda korttidsarbete ska du förhandla det med facket. Redan nu kan du informera facket och kalla till MBL-förhandling för att nå en överenskommelse med dem om korttidsarbete, förutsatt att det finns ett centralt kollektivavtal om korttidsarbete. Kontakta din arbetsgivarorganisation för mer info kring detta!
Arbetsgivare som inte har kollektivavtal ska istället skriva en överenskommelse om korttidsarbete med minst 70 procent av de anställda på driftsenheten. Avtalen kan ingås först när korttidsarbetet aktualiserats. Ett sådant avtal ska innehålla vilka anställda det innefattar och vilken fast procentnivå arbetstiden ska reduceras med (enligt gällande nivåer). Avtalen kan ingås för att gälla retroaktivt.
Förslag på avtalsmall finns hos Tillväxtverket och du hittar den här
Nivåer på korttidsarbete
Korttidsarbete innefattar fyra nivåer där det finns ett lönetak på 44 000 kronor per månad:
Nivå | Minskad arbetstid | Minskad lön | Arbetsgivare | Stat | Minskad kostnad arbetsgivare |
---|---|---|---|---|---|
1 | 20% | 4% | 1% | 15% | -19% |
2 | 40% | 6% | 4% | 30% | -36% |
3 | 60% | 7,5% | 7,5% | 45% | -53% |
4* | 80% | 12% | 8% | 60% | -72% |
Rapportera in korttidsarbete
För anställda med månadslön och inga rörliga lönedelar lägger man in avdraget för korttidsarbete under Händelser på följande sätt:
Grund för beräkning av lön vid korttidsarbete
Ordinarie lön är den regelmässigt utgående lön som arbetsgivaren skulle ha haft om denne inte hade fått stöd för korttidsarbete. I den ordinarie lönen ingår dock inte löneökningar som avser tid efter jämförelsemånaden. Jämförelsemånaden är den månad som inföll tre månader före starten av den period som företaget söker stöd för. Inte heller ingår lön över lönetaket 44 000 kr.
Lön över lönetaket på 44 000 kr
Minskningen i lön är lika stor oavsett lönetaket. Det innebär att om lönen är 70 000 kr och arbetstidsminskningen är 60 procent så minskas hela lönen om 70 000 kr med 7,5 procent. Arbetsgivaren betalar resterande del över lönetaket. Belopp över 44 000 kr regleras inte i lagstiftningen och får därför avtalas mellan arbetsmarknadens parter.
Exempel: Om lönen är 70 000 kr/månad innan korttidsarbete så blir den 70 000 × 0,925 = 64 750 kr för den anställde. Arbetsgivaren anger 44 000 kr i underlaget för ansökan om stöd för den personen.
Deltidsanställd
För den medarbetare som redan är anställd på deltid reduceras arbetstiden i proportion till den anställdes ordinarie arbetstid. Nivåerna i lagen gäller även för deltidsanställda.
Exempel: Ett företag har avtalat om 60 procent arbetstidsminskning. En anställd arbetar enligt ordinarie schema 80 procent och har en avtalad lön på motsvarande 30 000 kr för en heltidstjänst (40 tim/vecka).
Ordinarie lön: 30 000 × 0,8 = 24 000 kr
Lön efter avtal med korttidsarbete: 24 000 × 0,925 = 22 200 kr
Ordinarie arbetstid: 32 timmar
Arbetstid efter avtal med korttidsarbete: 32 × 0,4 = 12,8 timmar
Korttidsfrånvaro under korttidsarbete
Grundregeln är att avdraget för frånvaron beräknas utifrån lönen efter korttidsavdraget och att timmarna dras utifrån schemat före korttidsavdraget. Semester omfattas mer av kollektivavtal och andra regler så beloppen kan skilja där. Reglerna för korttidsfrånvaro varierar mellan olika kollektivavtal så kontrollera vad som gäller just i ert avtal.
Långtidsfrånvaro under korttidsarbete
Arbetstagarens SGI är den som gällde innan korttidsarbetet trädde i kraft, enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete (SFB 26 kap. 18a §).
En person som är sjukskriven när korttidsarbetet påbörjas ska bedömas i förhållande till den omfattning av arbete som gällde innan korttidsarbetet. Det innebär att rätten till sjukpenning inte påverkas av att personen nu omfattas av avtal om korttidsarbete. Sjukavdrag ska göras som om den anställde arbetade på sin vanliga sysselsättningsgrad men med den för korttidsarbetet reducerade lönen.
Sjuklönen kommer att beräknas på den inkomst som fås under korttidsarbetet. Arbetsgivaren betalar sjuklön till den anställde med belopp som beräknas utifrån den reducerade lönen under perioden med korttidsarbetet (Förarbeten till lagen om stöd vid korttidsarbete, prop 2013/14:1 s. 388 ).
Det kan dock bli aktuellt med tillämpning av minskningsregeln, dvs. att man samordnar sjukpenningen med utbetalad lön för att undvika överkompensation. Om arbetstagaren klarar att arbeta hela omfattningen av korttidsarbetet så kan sannolikt ingen sjukpenning betalas ut eftersom lönen då uppgår till över 90 procent av ordinarie lön.
Om personen är sjukskriven även från korttidsarbetet, beroende på hur stor arbetsminskningen är (20, 40 eller 60 procent), kan sjukpenning betalas ut. För personer som blir sjuka under tid med korttidsarbete bedöms arbetsförmågan dock i förhållande till den faktiska arbetstiden under korttidsarbetet.
Ansökan om stöd för korttidsarbete
Ansökan görs hos Tillväxtverket. En länk dit hittar du här.
Det finns ett test för att se om man är berättigad till stöd här.
Vi har tagit fram en rapport för detta (under menyn Anställda) som kan användas tillsammans med Tillväxtverkets Excelmall som stöd för beräkningen. Tillväxtverkets beräkningshjälp hittar ni här. När du är klar med underlaget för din ansökan ansöker du via denna länk där du får signera med BankID.